buddhismis.blogg.se

I Dharma som är Buddhas lära finns det igen skillnad mellan kvinnor och män. Män och kvinnor har samma förutsättningar att lyssna, lära och ta till sig buddhismens budskap. Enligt buddhismen föds vi, vi blir sjuka, vi blir gamla och ska alla dö så det ska inte vara någon skillnad. Precis som männen kan kvinnorna också bli upplysta och komma till Nirvana.

Förr var buddhisterna motvilliga att släppa in kvinnor i munkgemenskapen, idag kan kvinnor bli munkar i vissa länder. En kvinnlig munk får högre status än en nunna. En kvinnlig munk följer flera regler än en nunna och hon har en högre status eftersom hon fått möjlighet att lämna sitt vardagsliv som lekman fullt ut ,vilket inte en nunna kan. En munk är alltid överordnad en nunna. Jag tror att en kvinnlig munk får högre status än en nunna för att det är mer ovanligt med kvinnliga munkar. Jag skulle inte vilja vara en munk för det känns väldigt svårt och jobbigt att behöva leva utifrån så många hårda regler t.ex får munkarna inte äta efter klockan tolv på dagen. En kvinnlig munk måste däremot alltid vara underställd en manlig munk.

Buddha var den första religiösa ledaren som uttalade sig om jämlikhet mellan kvinnor och män. Under Buddhas tid var buddhismen betydligt mer jämställd än någon annan tidigare religion. Kvinnorna hade samma möjligheter som männen t.ex kunde de bli munkar och ha samma yrken. När Buddha dog blev det mer ojämlikhet mellan könen, det blev då svårare för kvinnor att bli munkar och ett tag sa man att dom inte heller kunde bli upplysta och nå Nirvana.

I de olika buddhistiska inriktningarna har man olika syn på kvinnor. Mahayana är mer vänlig mot kvinnor, dom markerar kvinnors värden högre än de andra buddhistiska inriktningarna. Theravada har en negativ syn på kvinnor och deras förmågor. Det beror även på de olika kulturerna i landet, i t.ex Indien är det inte jämställt mellan männen och kvinnorna. I Indien ansvarar kvinnorna för hushållsarbetet och barnens omsorg samtidigt som de ibland jobbar med avlönat arbete i andra människors hem. Det är männen som, i huvudsak, är familjeförsörjare och de har också en överordnad ställning i familjen.

Jag tror man har en sämre syn på kvinnan i Indien än vad man har i västvärlden på grund av att kvinnan oftast inte är utbildad. I Indien där kvinnan är hemma och tar hand om barnen får hon inte någon möjlighet till utbildning, vilket kvinnor i västvärlden har. Jag tror man blir undervärderad om man inte är utbildad. Eftersom om man inte har någon utbildning kan man inte lika mycket och anses inte vara lika bildad, man får även högre status i samhället om man har en utbildning. Där med kan man säga att en persons status ökar om man har en utbildning.

Om man jämför buddhismen och kristendomen ser det ut som dom har en lika värdering i sin kvinnosyn i grunden. I både Dharma och Bibeln står det att det inte ska finnas någon skillnad på kvinnor och män.

Idag i kristendomen i Sverige är det inte längre så stor skillnad mellan kvinnor och män men förut har mannen varit mer överordnad. Ett sätt som det visats sig på är att det fanns en lag som sa att kvinnor inte kunde bli präster. Denna lag har nu ändrats och idag finns det flera kvinnliga präster men det finns fortfarande fler män som är präster. År 1970 var endast cirka 2% av prästerna kvinnor, idag har siffran stigit till 30%. I den katolska kyrkan är det fortfarande inte tillåtet att vara präst som kvinna. Enligt bibeln skapade gud alla människor och alla ska vara lika mycket värda. Med tanke på det är det konstigt att det skapades en lag på att kvinnor inte fick vara präster. Denna lag är ju helt emot vad bibeln säger.

Här i Sverige tycker jag att det idag nästan är helt jämställt mellan kvinnor och män i min religion och så verkar det även vara i kristendomen. Jag har flera kristna vänner och det känns som vi lever väldigt lika. Vi alla försöker leva efter grundsynen enligt Dharma och Bibeln då män och kvinnor värderas lika. I både min och mina kompisars familjer så jobbar båda våra föräldrar och dom hjälper varandra med sysslorna hemma som att laga mat och städa. Vi försöker alltså bidra till ett så jämställt samhälle som möjligt.

Om man tittar tillbaka på hur samhället var förr är det stor skillnad. Förr var det alltså inte lika jämställt t.ex det här med att kvinnor inte fick vara präster och att dom hade svårare att bli munkar och under en vissa period kunde dom inte ens bli munkar. Förr var det meningen att kvinnorna skulle vara hemma och ta hand om barnen och laga mat medan männen jobbade och tjänade pengar till familjen. Synen på kvinnan var alltså inte som den uttrycktes i Dharma eller Bibeln. Samhället var inte lika jämställt och kvinnorna hade inte lika mycket makt som männen. Slutsatsen man kan dra av det här är att ojämlikheten mellan kvinnorna och männen kanske inte alltid beror på religion utan på samhällssynen i landet. Nu när samhällssynen på kvinnor har ändras så att kvinnor och män är mer jämställda är det lättare att leva efter det som står i Bibeln och Dharma.

I Sverige kan man se en stor utveckling gällande kvinnosynen nu jämfört med hur det var för några hundra år sedan. Det är nästan helt jämställt idag. Om några år kanske det kommer vara mer jämställt i andra länder också som i t.ex Indien där mannen fortfarande är överordnad. Även i dessa länder borde man kunna ändra samhällssynen på kvinnan så att kvinnor får samma rättigheter som männen och vara lika mycket värda. Kvinnor borde kunna ha samma yrken som männen och inte vara underordnade mannen. Jag tycker det är bra att det har blivit mer jämställt för jag tycker att alla ska ha samma rättigheter och att kvinnorna ska kunna ha lika mycket makt som männen, eftersom att alla är lika mycket värda.

En religion grundar sig på föreställningen om en eller flera gudar, andar eller andra övernaturliga fenomen. Gudarna ses ofta som skapare. Religionerna kan ge olika svar på frågor som t.ex vad meningen med livet är. Religion kan också vara något som ger hopp, frid och en känsla av gemenskap. Många går med i en religion för att få förklaringar på saker som sker och skett i världen. Symbolik, myter, riter och traditioner hör till religionens kännetecken.

Buddhism/Hinduism
I varken buddhismen eller hinduismen så får man döda något levande. På grund av att man inte får döda djur har många i buddhismen blivit vegetarianer och äter alltså inget kött överhuvudtaget. Hinduerna äter kött men dom äter inte kossor för att de är heliga i deras religion.

Både hinduer och buddhister mediterar för att uppnå sina mål. Meningen med meditation är att träna sin medvetenhet och komma närmare upplysningen. Meditation är även väldigt avslappnande för ens kropp och tankar.

Målet i buddhismen är att uppnå Nirvana, detta kan jämföras med Brahman som är målet i hinduismen. Brahman är dit alla hinduer försöker komma, dit når man när man har lyckats uppnå tillräckligt hög karma. Om man kommer till Brahamn så kommer man inte återfödas igen, precis som när man uppnått Nirvana. Om hinduerna inte når braman tror dom på återfödelse, man ska då ha levt ett bra liv och följt religionen för att ens nästa liv ska bli bra. Dom tror att om man har varit elak så kommer man bli straffad genom att få ett dåligt och fattigt nästa liv. För att vi buddhister ska komma till Nirvana ska vi ha varit osjälvisk och släcka dom tre eldarna som står för hat, begär och okunnighet. Man ska även meditera och följt den åttafaldiga vägen.
Den största skillnaden mellan hinduismen och buddhismen är att i hinduismen tror man på gudar vilket man inte gör i buddhismen. Vi buddhiser tror i stället på Buddha och hans lära.  Hinduerna offrar saker till gudarna för att få bra karma t.ex så offrar dom mat varje morgon. Dom har även olika gudstjänster vilket inte vi har. Vi däremot tillber i stället Buddha. Buddha ses inom buddismen som den upplyste och en läromästare och förebild som visar hur buddhisten ska leva. Bön, offer och tro på gudar är meningslöst enligt Buddha. Det är människan själv som har makten över sina egna handlingar.

Tron på en gud innebär att man tror att gud kan påverka ens liv och handlingar och om man inte lever på ett visst sätt och följer religionen kan man bli straffad av gud och få ett sämre liv. Inom buddismen finns inte alls denna syn utan där anser man att det är människan själv som har makten över sina handlingar och sitt liv. Buddha var ju också en riktig person som startade den buddistiska religionen medan en gud är någon andlig och overklig. Av dessa anledningar tycker jag inte att man kan jämföra tron på en gud med Buddha.

I buddhismen har vi, sedan 1500-talet, även en andlig ledare nämligen Dalai lama, Dalai lama betyder ”andlig ledare med oändlig vishet”. Han är den högsta religiösa ledaren inom Tibetanska buddhismen och han är även Tibets mäktigaste ledare. Det har funnits 14 olika Dalai lamor i buddhismen, den nuvarande är Tenzin Gyatso.

Dalai lama anses vara en bodhisattba, en upplyst person som har förskjutit sitt uppgående i Nirvana och fortsätter att återfödas för att kunna hjälpa resten av mänskligheten. Dalai lamas budskap bygger på jämvikt mellan kärlek, medkänsla och förlåtelse. Han säger att om man är självisk och hatiskt kommer det att skapas problem och olycka för en själv och för ens medmänniskor.

När en Dalai lama dör börjar de tibetanska munkarna att söka efter en ny Dalai lama, ett litet barn. Ibland kan det kan ta flera år lokalisera den nya Dalai laman, det blir då luckor i hans ledarskap. När de tror att de har hittat den nya Dalai laman så lägger de fram olika föremål, endel av föremålen har tillhört den avlidne Dalai laman. Om pojken väljer de föremålen så vet man att man har hittat rätt. Pojken som blir den nya Dalai laman har många år framför sig med tempelskola innan de kan ta över ledarskapet.


För att bli buddhist ska man tro på religionen och bekräfta sin tro. Detta kan man göra i ett kloster eller hemma, men vad man än väljer ska man knäböja framför ett altare, buga och uttala de tre tillflykterna. Resten av livet ska man göra sitt bästa för att följa och leva upp till den åttafaldiga vägen och buddhismens moralregler.

Jämfört med i hinduismen då man anser att man föds till sin religion. Enligt dom är alla religioner bara olika vägar att försöka förstå och nå fram till det gudomliga i livet. Men man kan bli hindu även fast man inte är född till det. För att bli hindu genomgår man en ceremoni där den troende ska renas så att den kan få en plats i den hinduistiska religionen.

Jag tycker det verkar som att buddhismen och hinduismen är två ganska lika religioner. I grunden härstammar buddhismen från hinduismen men har utvecklats till en helt egen religion. Eftersom buddhismen ”föddes” från hinduismen har de flera likheter även fast de samtidigt är väldigt olika. Några av likheterna mellan religionerna är att de mediterar för att nå sina mål, i båda religionerna tror man på återfödelse och i verken hinduismen eller buddhismen får man döda några levande ting. Några skillnader är att inom hinduismen tror man på gudar vilket man inte gör i buddhismen och för att bli buddhist ska man tro på religionen jämfört med hinduismen då man föds till sin religion. En annan skillnad är att buddhismen har utvecklats till flera olika inriktningar vilket inte hinduismen har.

Buddhism/ Kristendom
Både buddhismen och kristendomen har heliga skrifter. Buddhismen har Tipitaka som betyder ”de tre korgarna”, den består av tre delar. Dom har även Lotussutran som är mahayanabuddhismens mest kända heliga skrift. Skrifterna spelar en central roll i utövandet av buddhismen. Kristendomens heliga skrift är Bibeln där det finns två olika delar nya och gamla testamentet. Idag följer man mest det nya testamentet. Judendomen däremot följer det gamla testamentet. Judendomen, buddhismen och kristendomen har alla heliga skrifter som betyder mycket för deras religion. Judedomen och kristendomen har dessutom väldigt lika skrifter eftersom att judendomen har endel av kristendomens bibel. Det man har gemensamt är även att man lever efter de regler som grundaren har skapat, men att skrifterna tolkas rätt fritt.

I både buddhismen och kristendomen finns det olika inriktningar, i kristendomen är de största den katolska, ortodoxa och protestantiska kyrkan. De största inriktningarna inom buddhismen är theravada, mahayana, zenbuddhisterna och dom tibetanska buddhisterna.

Mahayana tempel innehåller många olika föremål b.la statyer, bilder och ljus. I mahayana tempel så är det även mycket färg. Zenbuddhisternas tempel är helt annorlunda, dom har ganska få föremål och formerna är enkla för att som ska kunna koncentrerar sig på att meditera. Något som är speciellt för den ortodoxa kyrkan i kristendomen är att det längst fram i kyrkan finns en ikonostas. En ikonostas är en vägg som är täckt med ikoner och den är placerad framme vid altaret. Det är alltså inte bara dom olika religionerna som skiljer sig åt utan också inriktningarna i en religion. T.ex så är det stor skillnad mellan mahayana och zenbuddhiternas tempel.

I både kristendomen och buddhismen finns det flera olika högtider men dom firar olika händelser och högtiderna inträffar inte samtidigt. I kristendomen firas b.la julen, påsken och kristi himmelsfärd. Några högtider som firas i vi buddhister firar är Dharmagdagen, Vesak och Sanghadagen. En del av högtiderna är rätt lika. Vi firar t.ex Buddhas födelse och död som kan jämföras med högtiderna jul och påsk i kristendomen då man firar Jesus födelse och död.

I kristendomen finns det inget som säger att man inte får döda levande ting. I buddhismen är det förbjudet att döda något levande. Visst händer det man att dödar djur, man kan t.ex trampa på insekter men meningen är att man inte ska döda något eller någon med avsikt. I kristendomen är inte heller någon mat förbjuden. I buddhismen är inte heller någon mat förbjuden men eftersom att man inte får döda djur är det väldigt många som är vegetarianer. Hela min familj är vegetarianer och jag har varit vegetarian hela mitt liv. Jag tycker det är hemskt att människor dödar djur för att få mat så jag har bestämt mig för att vara vegetarian hela mitt liv.

Buddhismen skiljer sig ganska mycket mot både kristendomen och hinduismen men det är ändå väldigt tydligt att buddhismen är en religion eftersom den har många av religionens kännetecken. I buddhismen har man en tro, man har riter, traditioner osv, vilket alla är stora kännetecken för en religion. I buddhismen tror vi inte på någon gud vilket man gör i nästan alla andra religioner, istället har vi då tron på Buddha och hans lära, vilket också är en slags tro.

Det finns inga speciella kläder som alla buddhister behöver bära. Men oftast bär munkar och nunnor en speciell dräkt under olika traditioner medan lekmän och kvinnor bär vanliga kläder. Under t.ex kapruk puja har alla munkar vita dräkter på sig. Kapruk puja är en rit under en högtid då man dekorerar en trädkvist med gåvor och pengar sedan önskar man sig något, enligt traditionen ska detta önskningen sedan gå i uppfyllelse. Om det inte är någon speciell högtid så har munkarna oftast orangeaktiga dräkter på sig. Vid tempelbesök och ceremonier har alla täckande kläder och inte så utmanade klädsel för det anses som väldigt respektlöst.

Om man skulle se min familj på stan här i Sverige skulle man inte kunna peka ut oss och säga att vi är buddhister eftersom att vi klär oss och beter oss som alla andra. Här i Sverige lever vi ett helt vanligt liv som buddhister. Vi behöver t.ex aldrig vara lediga hela dagar från skolan eller jobbet för att våra högtider inträffar alltid på helger.

I många religioner är det strängt förbjudet att vara otrogen, i t.ex kristendomen kunde man förut bli straffad om man var otrogen. Islam kan man också bli straffad för otrohet men då måste man ha massa bevis. I vissa inriktningar inom buddhismen är man inte lika hård mot otroheten. I buddhismen tror man på karman och för att få bra karma ska man inte skada andra. Det finns inget som säger att det är fel att vara otrogen om båda parter har kommit överens om det. Men om otrohet gör mist en part illa bör det undvikas. Det är bara vissa inriktningar inom buddhismen som tycker det är okej att vara otrogen.

Vi buddhister har några moralrelger som vi måste leva efter:
inte döda
inte stjäla
inte ha sex utanför äktenskapet
inte ljuga
inte berusa sig

Jag försöker också leva efter den åttafaldiga vägen för att vara en god människa och kunna komma till Nirvana.

Enligt den åttafaldiga vägen ska man ha:
Rätt uppfattning
Rätt tanke
Rätt tal (du får inte ljuga, håna eller förtala någon.)
Rätt handlande
Rätt livsföring (att inte leva på ett sådant sätt att det skadar andra.)
Rätt strävan (det innebär en noggrann självkontroll, så att man alltid är medveten om vad man gör. Man ska vara medveten om sina känslor och bevara sin sinnesro.)
Rätt koncentration

                                De åtta ekrarna i hjulet representerar den åttafaldiga vägen inom buddhismen.

Jag tycker det är ganska lätt att leva efter de fem moralreglerna. Många av dom är väldigt självklara och lätta att leva efter, som att inte döda någon eller stjäla från någon annan. Jag har däremot en farbror som bor i Thailand som lever ett väldigt strikt liv på grund av att han är munk. Förutom att leva efter de fem moralreglerna gäller det även för munkarna att:

inte äta efter klockan 12 på dagen
inte vara med om dans, musik och teater
helt avstå från sex
inte använda parfymer och smycken
inte ligga i sköna sängar
inte äga pengar

Eftersom att munkarna inte har några pengar och inte heller får döda något måste dom gå runt och tigga mat. Dom får inte tacka för maten och dom som ger dom mat får då bra karma. (Karma är resultatet av en människas handlingar, ord och tankar under hennes livstid. Man får bra karma om man gör goda handlingar). Det ända munkarna får äga är en sil, tygskärp, tråd, nål, kniv, kläder och en matskål. Att vara munk är alltså ganska svårt eftersom att det finns så pass mycket saker som man inte får göra. Men man väljer själv om man vill bli munk eller inte, så min farbror har alltså valt att vara munk.

Buddhisterna bränner sedan den döda på en likbår vilket oftast sker utanför ett kloster. Efter det hålls även en ceremoni för den döde där både familj och vänner deltar. Under ceremonin läser oftast någon upp olika dikter eller några speciella ord.

Inom buddhismen tror vi att vi återföds till någon annan, precis som i hinduismen. Enligt Buddha har vi ingen själ, när vi dött föds vi om på nytt till en helt annan individ, det är karman som bestämmer vad vi ska födas till. Desto bättre karma man har desto bättre blir ens nästa liv. Man föds alltså om till någon annan man kan även ha blivit upplyst och då som man når nirvana. Nirvana är som paradiset, det finns inget ont eller dåligt där. När man når Nirvana kommer man inte återfödas igen. För att komma till Nirvana måste man följa dom fem moralreglerna: döda inte, stjäl inte, var inte otrogen, tala inte osanning, använd inte rusdrycket (droger och sådant som skadar än själv) man måste även ha levt efter den åttafaldiga vägen.

Jämfört med kristendomen då begravningsceremonin sker i en kyrka inom loppet av ett par veckor. Begravningsakten är ett gemensamt avsked med kristen sång, musik, tal, bön och bibelläsning. Efteråt hålls ofta en minnesstund för den döde. I kristendomen tror man på evigt liv och återuppståndelse. I buddhismen har man vita kläder under begravnings cermonin jämfört med kristendomen då man oftast bär svarta kläder.

I buddhismen firas många olika traditioner men alla buddhister firar inte traditionerna vid samma tidpunkt. Detta beror på att de är indelade i olika inriktningar och att alla de olika inriktningar har en egen högtidsalmanacka. För buddhister är högtider viktiga och under högtiderna är det meningen att man ska vara med sin familj och vänner och känna den positiva styrkan i gemenskapen. Något som firas i högtiderna är särskilda händelser i Buddhas liv t.ex när han föddes, hans första upplysning samt hans första undervisning.

 

Vesak
En högtid som alla buddhister firar är Vesak, det är den största buddhistiska högtiden. Vesak kan även kallas för Buddhadagen. Vi firar Vesak till minne av Buddhas födelse, upplysning och ingång i Nirvana. Nirvana är livet efter döden, det finns ingen lidelse eller sorg där. Vesak firas av ungefär samma anledning som julafton i kristendomen. Det var för drygt 2520 år sedan på en fullmånedag i april/maj som Buddha föddes, därför firas högtiden vid den tidpunkten på året.

Under Vesak brukar vi pynta och göra fint hemma, vi pyntar b.la med lampor som symboliserar att Buddha förde ljus till världen. Under Vesak brukar vi skicka vesakhakort till våran släkt, korten föreställer bilder på olika hädelser med Buddha. Vi har även en buddhastaty som vi häller vatten på, detta gör vi för att rena vårt inre och bli bättre människor. På kvällen åker vi sedan till något av de buddhistiska templen här i Sverige och umgås med folk. Jag tycker Vesak är en väldigt rolig högtid att fira eftersom att vi umgås med mycket släkt och vänner. En annan sak som jag uppskattar med Vesak är den mysiga känslan i hemmet.

 

Asalha Puja

Asalha Puja ,och så kallad Dharmagdagen, firar vi i september och det firar vi till minne av Buddhas första predikan, som kallas för Benarespredikan. Under denna högtid står Buddhas lära och predikan i centurm. Oftast brukar vi ha högläsning ur någon buddhistisk text och ge offergåvor till tempel.  Asalha Puja är även en viktig tidpunkt för buddhistiska munkar som då stänger in sig i enskildhet i sina kloster. Där lever de då utan någon som helst kontakt med omvärlden under strikta regler och sysselsätter sig mestadels med religiösa ceremonier. Munkarna stänger in sig i klostren under en 3 månaders lång tid mellan augusti och oktober.

När ett barn föds inom buddhismen tar föräldrarna med barnet till ett kloster där de döps och välsignas av munkar och nunnor. Välsignelserna är för att ge barnet hälsa, lycka och ädla egenskaper i livet. Munkarna och nunnorna stänker heligt vatten på barnet och sedan läser dom ur de heliga skrifterna. Jag själv döptes också i ett kloster, mina föräldrar gav mig då mitt namn Napha som betyder himmel. Några andra speciella ritualer finns det inte när ett barn föds inom buddhismen.

När Buddha föddes fick han namnet Siddhartha Gautama och enligt traditionerna så levde han på 500-talet för Kristus. Han var en prins och hade allt en människa kunde begära. Han fick titeln Buddha när han genom upplysning förstod orsaken till lidandet och hur lidandet skulle avslutas. Buddha betyder upplyst eller uppvaknad.
 
Kristendomens dop är ganska likt buddhismens. Båda religionerna har ritualer där man välsignar barnet och stänker vatten på hen. I kristendomen döps barnet i Fadern, Sonen och i den heliga andens namn samtidigt som prästen häller vatten på barnets huvud.